Are we ever gonna see you again?
Igårkväll va jag inne och nattade minsta tjejen då hon frågar "Are we ever gonna see you again?". Jag svarar att såklart kommer jag att hälsa på, kommer varra jättekul att se hur dom små liven utvecklas och blir större. Om inte innan vore det jättekul att komma tillbaka när dom har sin batmitzva den 3 mars 2012, japp dom har redan bokat datumet. Det gäller att planera i förväg, haha.
Desenaste dagarna har känts konstiga. Det har pratats en massa framtid och jag får frågan vad jag ska göra sen hela tiden. Igår satt även hela familjen och pratade om nästkommande au pair. Familjen har fått en hel del matchningar med nya au pairer men tackat nej till en hel del. Nu har dom hittat en svensk tjej från skåne som verkar bra iaf. Hon har pratat med både min värdmamma och pappa och idag va det min tur. I ca 1,5 timme pratade vi på och frågade varandra saker. Jag försökte ge henne en så rättvis bild som möjligt på hela livet här borta då jag vet att organisationen ibland får det att låta som att man har semester i ett år och hinner se hela landet. Många blir besvikna och åker hem när dom inser att dom behöver jobba fem dar i veckan i 50 veckor och hinna se landet på 2 veckor, lycka till. Nu är jag en väldigt lycklig au pair som har så mycket ledigt som jag har/haft och hinner se en hel del. Men hon verkar som en kanontjej så vi får se hur det blir!
För övrigt har det åskat, regnat och blixtrat som tusan i natt och idag. Ni som känner mig vet att jag inte är så lättväckt men i natt vaknade jag två gånger av bullrandet och idag skakade till och med huset lite. Nu hoppas vi på mer SOL!
Desenaste dagarna har känts konstiga. Det har pratats en massa framtid och jag får frågan vad jag ska göra sen hela tiden. Igår satt även hela familjen och pratade om nästkommande au pair. Familjen har fått en hel del matchningar med nya au pairer men tackat nej till en hel del. Nu har dom hittat en svensk tjej från skåne som verkar bra iaf. Hon har pratat med både min värdmamma och pappa och idag va det min tur. I ca 1,5 timme pratade vi på och frågade varandra saker. Jag försökte ge henne en så rättvis bild som möjligt på hela livet här borta då jag vet att organisationen ibland får det att låta som att man har semester i ett år och hinner se hela landet. Många blir besvikna och åker hem när dom inser att dom behöver jobba fem dar i veckan i 50 veckor och hinna se landet på 2 veckor, lycka till. Nu är jag en väldigt lycklig au pair som har så mycket ledigt som jag har/haft och hinner se en hel del. Men hon verkar som en kanontjej så vi får se hur det blir!
För övrigt har det åskat, regnat och blixtrat som tusan i natt och idag. Ni som känner mig vet att jag inte är så lättväckt men i natt vaknade jag två gånger av bullrandet och idag skakade till och med huset lite. Nu hoppas vi på mer SOL!
Kommentarer
Trackback
